good (?) old times

Jag sitter och kollar på sommarens bilder. Och inser att mitt liv har förändrats drastiskt sen dess. Jag var blond, jag hade pojkvän, jag hade ingen aning om vad jag skulle göra efter sommaren, jag mådde inte speciellt bra, jag blev väldigt sjuk en gång, jag blev singel, jag bestämde mig för att flytta till Oslo, jag flyttade, och nu är jag här. Jag ser på bilderna och inser att det är mycket som jag gjort under sommaren som jag glömt bort. Många roliga fester, härliga soldagar och utflykter till fina ställen som inte dyker upp i hjärnan när jag tänker på sommaren 2009. Det är konstigt hur våra hjärnor arbetar, varför minnas allt det negativa och glömma bort det som var otroligt bra? Jag ser på korten, ser på mig själv både nu och då och ser att jag förändrats. Jag har inte bara färgat håret och blivit blekare. Jag tror också att jag blivit starkare, smartare och lite mer samlad. Sommaren 2009 var en sommar som jag kommer lägga på minnet för resten av mitt liv eftersom den har förändrat mig och mitt liv. Jag skulle inte vilja återuppleva den men jag känner att den har givit med sig mycket bra som jag ska ta med mig i bagaget, och jag kan inget annat än att längta till summer 2010 som enligt mig och Linn ska bli den bästa sommaren ever. Är du med mig Linn?


Tripp till Göteborg. Studentpresent av Emil


bad på verandan med systrarna


En av alla de kvällar jag spenderat på bryggan


En fin kväll med en fin vän


Arvikafestivalen 09. Lögner blir sanningar


Avskedsfest för äskade Julia


Båttur med familj en vacker sommarkväll


Sommarbär när de är som bäst


Palles med soulmate


Urinvägsinfektion upp i njurarna. Inte gött


En otroligt fin dag


Häng hos Ican


Oslofjorden


Snygg tjej i nyinflyttad lägenhet


Grünerlökka by night

nyårsblåsa

Vad ska man ha på sig på nyår? Jag har väl aldrig riktigt satsat på nyårskläder, man tar det man har, eventuellt pimpar upp det med ett par nya skor eller något billigt krafs från mellandagsrean, men en ny festblåsa har jag aldrig köpt för ett speciellt tillfälle bara sådär. I dag gjorde jag ett försök. Jag gick till oslo city för att kolla efter något passande att ha när 2009 blir 2010. Det slutade med att jag köpte ett linne som jag redan har fast i en annan färg och en vässare till min ögonbrynspenna.  Ögonbryna kommer i alla fall vara snygga på torsdag. Mina förväntningar på nyår är inte så höga. Det kan bero på att jag inte har någon aning om vad som sker. Det blir antagligen middag med familjen och sedan hänga med vänner men ingen ha fixat något så det blir vad det blir. Styr upp något, någon!

Våran lägenhet är otroligt kall. Alltså det är inte nådigt att sitta still för länge som jag har gjort nu. Mina händer är verkligen iskalla och jag fryser trots dubbla sockor+tofflor, två tröjor, mössa och en överhettad dator i knäet. Vårat enda element är inte till så stor hjälp och golvvärmen inne på badrummet funkar inte i dag (den lever sitt egna liv), det är ett hårt liv jag lever.

Mellandagar

Dessa mellandagar har aldrig känts så mellandagiga som nu. Jag känner att jag har åkt tillbaka till Oslo bara för att jobba, få det överstökat för att sedan åka tillbaka, åka hem igen. Dagarna mellan det som jag längtat efter. Jul tillsammans med familj, nyår tillsammans med vänner.
Julen i år blev precis så avslappnad och härlig som jag ville att den skulle bli. Familjen var tillsammans hela julafton och jag fick träffa mormor och morfar och Bomma som jag inte träffat sedan Oktober. Snöbollskrig med van Baalens var en höjdare, ingen började gråta vilket var konstigt eftersom en lek med familjen alltid slutar i att någon gråter. Vi börjar kanske bli vuxna nu. Julmiddag hos Bomma och julklappsutdelning med pappa som tomte för första gången kommer heller inte glömmas bort. Noa blev blyg och klängde sig fast vid Joëlle medan mamma skrattade så hon grät. En flopp kan tyckas men ett bra försök av pappsen som gjorde allt för att hålla god min. Allt för lilla Noa. Sjungningen i kyrkan gick så otroligt mycket bättre än vad vi väntat. Vi hann inte repa alls mycket och det gjorde att vi var tvugna att koncentrera oss till max hela tiden vilket gav ett gott resultat.
Både juldagen och annandagen blev det utgång, Ritz. Båda dagarna lyckade, jag fick träffa mycket folk man inte sett på länge. Arvika har trots allt den charmen att man kan gå ut och veta att man kommer träffa någon man kommer bli glad av att se. Jag var lite rädd för att jag skulle stöta på personer som jag inte alls har någon lust att träfffa. Sådana personer som väcker gamla tråkigheter till liv. Det gjorde jag inte och det är jag väldigt glad för. Kanske en bra idé att skita i tiki trots allt.

I dag hade jag tänkt göra en massa saker efter att jag slutat men jag känner hur tröttheten tar över och öppnar chipspåsen som jag har med mig hemifrån i stället. God fortsättning.




Bomma har importerat  Nosans outfit direkt från USA.


julfrukost i ett juligt och varmt hem


En vacker mamma


Mamma viker sig av skratt, Noa håller hårt om Joëlle, pappa försöker hålla min


förfest hos Robine


Maya styr


Ett kallt Arvika. Påväg till Ritz


Sminkning som gick överstyr


Äta rester


go jul


Bilderna får tala för sig själva. Nu blir det julebord med familjen Weiborg. Jag är lycklig och hinner inte skriva mer än så. PUSS















I denna ljuva juletid

Att komma hem till ett pyntat, varmt och kärleksfullt hem var överväldigande. Jag är lycklig när jag får vara med min familj. Jag är lycklig när jag får somna framför TV:n i pappas knä, precis som förr, jag är lycklig när jag blir väckt av att Noa pussar mig på munnen, jag är lycklig när jag känner lukten av gran och samtidigt lyssnar på Mariah Careys julskiva. En dag som denna är jag lycklig och tacksam för att jag har det så som jag har det.
Bomma, mormor och morfar kommer alldeles snart och då blir det julgröt, nybakat bröd med julskinka och té. Julfrukost när den är som bäst. Känn kärlek, släpp tankar som inte hör julen till. Älska, slappa, sjung eller gör det du bara känner för att göra, det är ju trots allt jul.
Jag önskar dig, med varmaste hälsningar, god jul här från Hagalund. Ta vara på dig och dina i dag och kom gärna och lyssna på mig, Mirja och Joëlle i högeruds kyrka klockan 10.00 i kväll. Jag har ingen röst och vi har inte övat speciellt mycket så det kan ju inte annat än bli fett!
<3
min nya tröja

feliz navidad

Våran jullista "GO JUL" på spotify går på högvarv. Det har den ju gjort hela advent och det har nog bidragit till min härliga julkänsla. Det känns för härligt att få komma hem. Jag skriver mycket om det men det är för att det tar upp det mesta av min tanketid för tillfället. Alla julklappar är inhandlade och inslagna och väskan står packad. I morgon kommer jag inte ha någon morgonångest eller vilja säga upp mig på jobbet. I morgon är det dagen före dopparedagen och jag ska få åka hem.


ARVIKA SHALLALALALA

Tiden går så fort..

..Det är så man får tänka nu när man bara vill hem. Jag var så arg på mitt jobb idag att jag gick runt och tänkte på vad jag skulle lägga till i mitt CV, vad jag skulle säga till chefen när jag sa upp mig och vad jag skulle söka för jobb. Det är inget fel på mitt jobb egentligen, jag trivs bra. Det är bara denna lilla detalj att man ska gå upp i ottan. I bland går det bra och jag tänker inte så mycket på det men en dag som denna när sovrummet är så kallt så att det är is på insidan fönstret, täcket vilar tungt på min uppvärmda kropp och Linn ligger sovandes bredvid med halvöppen mun och ser så nöjd ut att hon får sova längre att jag vill slå henne. En sådan morgon tar det emot (Linn blev dock väckt 06.15 och fick snällt pallra sig i väg till jobbet tre timmar tidigare än bestämt, livet är hårt).
I morgon är det i morgon tills jag får sätta mig på det proppfulla, halvsunkiga och skumpiga SJ-tåget hem till Arvika. Jag hoppas och tror att det kommer bli helt fantastiskt.
Nu har jag suttit och kollat på bilder på Klaras dator från sommaren. Jag har svårt att tänka mig att vi faktiskt var här när det fortfarande gick att gå med shorts ute. Tiden har runnit i väg på ett sätt som gör det svårt att minnas att vi faktiskt varit här i dryga fyra månader. Snart är sommaren här och snart åker jag hem till Sverige igen så jag ska verkligen ta vara på den här tiden och njuta av den. Jag ska fylla dagarna med liv och inte tvärtom som ett ordspråk säger.

I går hade jag den mysigaste 4:e adventen man kan ha. Jag och Klara styrde allmänt på SATS. Vi hade 19 barn i blandade åldrar som vi skulle hålla i styr. Det rådde kaos en stund men jag tyckte vi klarade det galant. En rolig syn var när Klara kommer in, bärandes på en 5-årig unge som vägrar följa med henne in efter ett toalettbesök. Man kan se Klaras ilska i ögonen när hon kämpar för att få in den lealösa flickan över tröskeln. Samtidigt får jag syn på en bebis som kryper i snabb takt ut från miniSATS. Jag undrar vad alla föräldrar ute i gymmet tänkte när de fick se detta utifrån. Jag vill inte veta.
I det kalla och klara vädret lunkade vi hemåt (först en snabbis förbi en julmarknad där vi köpte nygräddad våffla). Jag Linn Lina och Klara gick tillsammans till Karl Johan för att åka skridskor på isbanan som finns där nu under vintern. Till musik åkte vi runt som små isprinsessor och drack varm choklad. Det var otroligt mysigt och verkligen något vi ska göra igen. Vi blev hungriga och gick till Tullins och åt god mat innan det var dags för julklappsbyte och glöggdrickning i lägenheten. Jag fick ett drinking game av Lina, hon tyckte att det var som klippt och skuret för mig... ? Aner ikke vad hon menar med det men glad blev jag. När jag tänker tillbaka på gårdagen så kändes den så perfekt. Det var vi fyra som hade det så otroligt mysigt tillsammans. Min lilla nya familj. Jag älskar er.

Vi behöver varandra, vi behöver folk som lyssnar, som säger till och som bryr sig. Annars klarar vi oss inte.



Linn en sommarkväll i Oslo


klara och lina

Två vackra flickor i en nyinlfyttad lägenhet


Njuter av sommarvärme (om ni var i lägenheten nu och kände kylan skulle ni tycka synd om oss)


å vad jag är duktig

Känner mig sjukt nöjd med mig själv idag. I dag jobbar alla i kollektivet, jag är den enda som har ledigt. Klara började inte förrän 13 idag så vi gick upp vid 10-tiden och gick för att träna. Det blev halvmila på löpbandet och sedan styrka för hela slanten. Träning är terapi. Det är helt sjukt hur mycket det kan göra för ens psyke. Den känslan när man står där och svetten rinner, när man pushar sig själv tills man inte längre orkar, den känslan läker både bristande självkänsla och självförtroende. Det är när jag inte håller i gång som jag börjar klaga på mig själv, finner brister och fel på min kropp. När jag tränar vet jag att jag håller mig i form och att kroppen mår bra av det, jag känner mig stolt över mig själv och finner ingen ro i att stå framför spegeln och leta kroppsfett som inte sitter där det ska.
När jag kom hem från träningen så blev det ordentlig frukost och sen städning. Jag har dammsugit, plockat grejer och skurat golv. Jag hoppas tjejerna blir glada. Inte nog med allt detta ståhej, jag har klippt mig själv också. Jag skulle egentligen vilja klippa det kortare i nacken men jag vågar inte riktigt, sist jag klippte mig kort där bak blev det inte så snyggt som jag hoppats på.
I kväll ska jag vara nykter. Jag vill socialisera mig med folk men inte med sprit. Duktig flicka.
God helg allesammans

nått på gång

Jag vill skriva. Jag har massa energi och mycket inom mig. Det sprudlar och hoppar och jag kan nästan inte sitta still. Jag sätter mig här för att återigen dela med mig. Jag vill förklara så att ni känner som jag men det blir bara stopp. Varför är det så svårt att skriva när man mår på topp? Det är som om man liksom är nöjd. Man behöver inte förklara, analysera och gräva eftersom man mår precis så som man vill må. Så med detta kan jag konstatera att det inte kommer bli någon lång och klok text om något speciellt utan helt enkelt fastställa att jag mår bra. Jag är glad och nöjd och redo för att ta helga, eller som man så fint skriver på sin facebook status om man är en ihärdig värmlänning och ska skoja till det lite: Tar kväl. Corny.


Bitande kyla

Jag och Felicia har julemys. Eftersom Felle är en klantig jävel så missade hon såklart tåget till Arvika. Jag stod vid stationen för att få hennes nyckel så jag kunde tvätta hos henne. Klockan tickar, jag står med hennes biljett i handen och ser tåget till sveriga sakta rulla i väg, ingen Felicia inom räckhåll. Jag är lite glad för att hon missade det för nu sitter vi och dricker té, äter saffransboller och äter hennes hemagjorda snickers. Fint fredagsmys.
Denna helgen kommer gå i julens tecken. På söndag blir det lilla julafton tillsammans med kollektivet. Julklappsutdelning, skridskoåkning, middag, jullistan på spotify och glögg står på schemat. Jag ska även jobba på söndag tillsammans med Klara på SATS. Har ni barn i Oslo och träningskort på SATS kan jag varm rekommendera er att komma med dom till SATS Ila på söndag mellan 10-13. Jag skulle vilja hänga med passarna Céline och Klara om jag var barn.


K I K

KAOS I KOLLEKTIVET!
Klara skriker med sin oerhört gälla och skärande stämma som får Lina att börja massera sig själv om huvudet och grannarna att ringa hyresvärden. Linn taggar Klara genom att dra småskämt som gör hennes skratt mer och mer outhärdligt. Lina pallar inte trycket och går till köket och diskar. Jag försöker koncentrera mig och skriva ett seriöst inlägg men när man ser en juckande Klara i ögonvrån och en Linn med mysbyxor uppdragna till armhålorna så går det inte.. jag ger upp..
En bra dag i dag. I morgon är det fredag och det är en vecka kvar till julafton. Prutt!

K I K

KAOS I KOLLEKTIVET!
Klara skriker med sin oerhört gälla och skärande stämma som får Lina att börja massera sig själv om huvudet och grannarna att ringa hyresvärden. Linn taggar Klara genom att dra småskämt som gör hennes skratt mer och mer outhärdligt. Lina pallar inte trycket och går till köket och diskar. Jag försöker koncentrera mig och skriva ett seriöst inlägg men när man ser en juckande Klara i ögonvrån och en Linn med mysbyxor uppdragna till armhålorna så går det inte.. jag ger upp..
En bra dag i dag. I morgon är det fredag och det är en vecka kvar till julafton. Prutt!

tacksamhet

En gubbe kom in i affären och gjorde min dag. Jag sitter i kassan, småfryser och är trött som vanligt. Jag känner mig lite allmänt butter och inte så värst pepp på livet. Jag hör plötsligt en vissling och ser efter vart den kommit i från. Jag får syn på en gubbe som kommer åkandes på en permobil. Han visslar något i dur och ser väldigt nöjd ut med sin tillvaro. Han kommer fram till kassan och börjar genast skämta och prata med mig. Han har en sådan varm och ärlig glädje och verkar inte alls sur för att få sitta i en permobil, tvärtom, han kör som en dåre med sitt lilla fordon. Jag frågar om det går bra när han ska packa i hop sina varor varpå han svarar; ja det hoppar och går, själv? med ett leende på läpparna. Efter att han åkt i väg (slirat lite halft med sin permobil som verkar kunna gå i en jäkla fart) känner jag mig så glad och upprymd. Han verkade på något sätt så tacksam. Tacksam över livet. Jag ser många personer varje dag som utåt sett ser helt friska och krya ut men de verkar aldrig bli tacksamma, om det inte är priset som är fel så är det varan, denna eviga klagan och jämring helt utan värde. Norska rikmalingar som har allt men ändå har ögon sorgsna och mörka som djupa brunnar. Vi glömmer så lätt bort vad vi har och vad som är viktigt i våra liv. Vi strävar hela tiden efter något bättre och glömmer bort att sitta ner i lugn och ro och bara känna tacksamhet och glädje för det som finns precis intill oss.
Jag kom på mig själv med att sitta och småsura för att jag var trött och inte var värst sugen på att jobba men efter besöket av den härliga gubben så kände jag att det faktiskt var helt onödigt att sitta där och jämra sig. Jag har ett jobb, jag har en lägenhet tillsammans med tre underbara sambos, jag har mat på bordet, julafton närmar sig och jag ska få åka hem till min älskade familj och släkt, jag har pengar på kontot, jag har så många nära vänner att jag aldrig känner mig ensam, jag är frisk, jag tränar, jag älskar och blir älskad av personer som betyder allt för mig. Så varför sitta och klaga i kassan på ICA en onsdagsförmiddag när jag vet att jag har hela livet framför mig?

oslo i snö och sol

Kylan är förlåten. Den uppskattas till och med nu när marken är vit och solens strålar speglar sig i snökristallerna så att hela staden återigen känns ljus och hoppfull. Jag känner att det är vinter, riktig vinter. När kände jag senast så här? En vintrig vinter är inte längre en självklarhet och om man ska ha riktig tur om man får en vit jul.
Jag är förväntansfull inför jul. Jag har längtar verkligen efter det mer än jag brukar. Nu är det inte bara själva högtiden som man ser fram emot utan också att man ska få komma hem till familjen, till Arvika. Få träffa alla som man saknar. Det kommer bli fett!
Jag och Linn ska se lite på Julens hjältar innan det åter är dags för att lägga sig på loftet. Dagarna är otroligt korta och jag hinner inte piggna till innan det är dags för att gå och lägga sig igen. Tiden här i Oslo kommer gå otroligt snabbt så det gäller att njuta så länge det varar.

Helg i Göteborg

En härlig helg! Jag har hunnit med mycket under min vistelse i Göteborg tillsammans med Linn. Jag har så gott som alla julklappar färdiga nu och det känns väldigt skönt.
På fredagen blev det partaj. Vi träffade Micke och Johan som vi inte sett på länge och satt hos Peter och tjötade innan det var dags att dra vidare. Jag var partypooper och blev trött och illamående så jag ringde till mamma och pappa för att få tag på en sovplats. De hade ett hotellrum med två 90 cm sängar. Det resulterade i att mamma och pappa fick trängas i en medan jag fick en helt för mig själv. Snacka om att förstöra ensamtid för mammsi och pappsi. Jag tror ändå att de tyckte det var lite mysigt trots allt. Det blev god hotellrukost innan det var dags för monstershopping. Det började otroligt trögt men efter en god lunch med familjen tog jag mig i kragen och körde järnet. Nu fattas det bara en julklapp. När inte kroppen längre orkade gå runt och speja efter saker att shoppa så gick jag Linn och Clara hem till Claras brorsa och lagade god tacos. Jag var mycket bestämd under dagen att det inte skulle bli någon alkohol och festande för mig eftersom min mage krånglar ännu en gång men trots det så blev det partaj igen. Vi gick till ett ställe och drack vin och sedan vidare till stars and bars som var en tabbe. Skyhög musik och inga folk. Klockan blev mycket och eftersom jag inte fixat mig någon sovplats även denna natt så blev det till att ringa och väcka min käre storebror för att sedan ta spårvagnen ut till honom.
Söndag bestod av strosning och lunch på Haga och sedan Jul på Liseberg. Vi köpte glögg och hemmagjorda fudge som Linn så länge pratat om och njöt av julstämningen. Nöjda trötta och belåtna klev jag och Linn på bussen som skulle ta oss hem till Oslo på kvällen.
Göteborg är en stad som jag någon gång ska bo i, jag trivs som fisken i (feskekôrka) vattnet och tycker att det är sådan mysig och fin stad.
Det blev inte mycket shopping till mig men jag fann i alla fall ett par skor som ser ut så här. Förjävliga att gå i en hel kväll men snygga är dom.
Jag fann också ett par till på Haga som var helt sjukt snygga. Jag har inte funnit någon bild på dom än men det kommer. Eftersom jag redan köpt ett par skor var jag lite tveksam till att köpa ett par till men de var ju så snygga och väldigt prisvärda för att vara äkta skinn (799 pix) så jag slog till. Jag gick fram till kassan för att betala, stod och småpratade lite med kassörskan om hus snygga skorna var och så släpptes bomben: Det blir 2 799 kr. Om ni någon gång blivit dumpade så vet ni hur det känns. Kniven i bröstet när jag insåg att jag missat den lilla, men ack så viktiga 2:an och fattade att jag inte skulle kunna köpa dom. Men jag är glad ändå. Det materiella går att ersätta, ge mig två kilo choklad och en kärleksfilm så kommer jag kanske snabbare över det.


OBAMA

Jag har blivit ett nörd. I morrn kommer Barack Obama till Oslo. Det står spalter efter spalter om hans besök i alla tidningar, jag har läst dem alla. Jag tycket det är hur intressant som helst att läsa om helikoptrar, prickskyttar, agenter, poliser och alla annat som har med Obamas besök att göra. Det är helt sjukt vilka förberedelser man har gjort och det är helt sjukt hur bevakad en människa kan vara. Inte nog med alla poliser och prickskyttar som finns uppe på land, det ska till och med vara bevakat under jord. Vägar ska vara avstängda och brunnar har blivit igensvetsade, raketsystem med missiler är uppsatta runt oslo och allt är övervakat till max. KÖTTAT.
Jag tycker det är spännande med alla agenter som finns runt om i Oslo, jag skulle vilja vara en topphemlig agent som spanade efter storskurkarna, ASCOOLT.
Snart ska jag och Lina lägga upp en plan för morgondagen eftersom vi vill få en liten skymt av honom om han visar sig på balkongen vid grand hotel som planerat. Det är ju lite fränt att se herr och fru Obama ändå, eller?
Dagens jobb: Topphemlig agent
Dagens göra: Tvätta kläder (jag har biknitrosor på mig det säger det mesta)
Dagens goda: Sjokoladebolle! Varför finns inte detta i Sverige?
Dagens fundering: Hur bevakad kan en person egentligen vara?
Dagens irriterande: Nästan allt (PMS in my heart)
Dagens goa: Träna, det var ett tag sen
P.S. Lina hälsar

lite bättre

I bland behöver man bara få gråta. Många bäckar små bildar stor å. Vi går runt och irriterar oss på små saker, blir ledsen för en annan och undrar på det tredje. Inte konstigt att man mår rava i bland. Jag har festat rätt mycket den senaste tiden och nu säger min känsliga lilla mage i från. Jag känner mig lätt uppgiven och undrar varför jag får ont i magen igen och varför ångesten smyger sig på titt som tätt. Jag blir så ledsen för att min kropp inte mår bra när jag egentligen känner mig ganska glad och nöjd med tillvaron. Det är många små faktorer som gör att min kropp säger i från och det behövs inte mycket för att det ska bli bättre. Det första är att ha en bra inställning, jag blir gärna väldigt ledsen när jag får "stress & orossymptom" som jag har haft tidigare och tänker att det är världens grej, när det kanske inte är alls mycket som är "fel". Det kanske är för lite sömn, sol och tid för mig själv som fattas. Att festa varje helg kanske funkar för vissa men jag är lite för vek för det. En lugn helg då och då när man får tillåta sig själv att ha det lite, ja nästan tråkigt, kan nog vara bra. Att bo så tätt som man gör är också påfrestande trots att det inte är något jag direkt tänker på. Jag är en sådan person som tycker om att vara ensam, jag behöver vara ensam ibland. Här är man aldrig ensam, på både gott och ont.
Sedan är jag ju en riktig familjemänniska. Jag saknar mina vackra, kärleksfulla och fina familjemedlemmar. Jag är van att träffa dom med inte alltför långt mellanrum och nu känner jag att det ska bli väldigt skönt att få krama om storebror, mamma, pappa och Noa i helgen när jag åker till Göteborg. De ska också dit för att julshoppa så då hinner vi träffas och äta lite mat tillsammans. Jag längtar.
Dagens låt: I am the Walrus- The beatles
Dagens höjdpunkt: Prata i telefon med Joëlle
Dagens leende: Att lyssna på när Linn sjunger i duschen Det känns nästan lite förbjudet att lyssna, jag vet ju själv när jag står där, man tänker inte att någon hör en liksom.
Dagens värmande: Få en kram av en vän när man är ledsen
Dagens göra: Se på alla de julkalendrar vi följer (Julens hjältar, Jul i kapernaum, Mysteriet på greveholm, you name it).
Dagens måste: Gå och lägga mig i tid och sova ordentligt.
Dagens gottigott: Croissant, apelsin och té samtidigt som dagens göra.
.PUSS.

illamående

Mår ikke bra. Fryser gör jag, mår illa gör jag, vill vara pigg och kry, det vill jag. Det är väl måndagssjukan som har kommit igen. Usch och fy för det råa, kalla och mörka. Jag mår bättre i solsken, hela jag mår bättre. Inte konstigt att vi nordbor blir mer deppiga än andra under vinterhalvåret. Nästa gång jag flyttar så ska det vara till ett varmare och ljusare ställe (eller först blir det kanske Göteborg men där är det så fint ändå så det gör finget om det är lite mörkt och grått).
Blä usch blä.


r.i.p. macen

Klara är en klant och har tappat min dator i golvet. Jag är inte bitter men lite ledsen i ögat. Vi ska fixa den i morrn när jag har krafter till det och Klara vaknat upp ur sin bakisdvala. Jag älskar dig Klara, verkligen, men RÖR FÖR FAN INTE MIN DATOR IGEN! Prutt.
Jag och Linn hade en mysig bakisdag med både sushi, animerad film och sedan middag på Tullins. Det blev feta burgare, öl och prat om framtiden. När vi sedan skulle hem så orkade vi inte gå av trikken och fortsatte till slutstationen Kjelsås. Vi trodde att trikken bara skulle vända och åka tillbaka men det visade sig att den skulle åka och parkera för kvällen så vi fick snällt invänta nästa trikk för att sedan komma hem till sjuklina. Hon har varit spysjuk och är fortfarande schletnast i kollektivet (Klara kommer på en tapper 2:a plats).
Det är andra advent i dag och det firas med julkalender, glögg och pepparkaksdeg. Egentligen var det meningen att vi skulle göra pepparkakor men ingen av oss orkar dra i gång det projektet så vi kör med gaffel och först till kvarn på degen.
Jag och Linn pratade om en massa intressanta saker. Funderingar om det som komma skall.
Tänk på alla de människor som finns där ute som du fortfarande inte känner, vad många band som ännu inte knutits. Relationer som ännu inte existerar men som kommer bli dina viktigaste i ditt liv. Och alla de relationer som varit så självklara och som inte längre är så viktiga. Det märktes redan när man gick ur mellanstadiet och började högstadiet och klassen som gått tillsammans i sju år splittrades. Det är inte många av de tjugo personer som jag gick tillsammans med som jag fortfarande har kontakt med. Det är konstigt det där. Relationer kommer och går och det är egentligen inget konstigt i det men när man börjar prata om det så undrar man; Hur blev det såhär? När slutade man höra av sig till en person? När blev en stark kompisrelation bara ett hej på stan?
Jag kan nu, i detta skede av livet, känna att vissa band stärks medan andra försvagas. Det låter kanske trist och lite hemskt men det är bara så det är. De som verkligen betyder något kommer finnas kvar, de bandet kommer bara växa sig tjockare och starkare ju längre tiden går. Stå fast vid dom som ger dig den kärlek du behöver och där du känner ömsesidig kärlek. Det finns ingen idé att stanna kvar vid något som tär och som bara tar massa onödig energi.
Nu ska jag återgå till adventmys. Oslo gospel choir sjunger för oss och vi spånar på en efterrätt som vi ska göra. Glass som blivit mjuk för att den mixats, pepparkaksdegsbitar och skumtomtar i, toppat med chokladsås. KÖTTAT!

I <3 SUSHI

Party på loftet. Jag och Linn styrde kvällen allmänt bra i går uppe på loftet. Det var britney spears (?!) jay-z, prat och vin som gällde. Det barkade lite och vi förvandlades till två vilda fyllekajor. det var KUL.

I dag är jag ganska pigg faktiskt och har redan hunnit med sushi och fruktsallad. Helt underbar bakismat som satte sig gött i magen.

Jag vet inte vad kvällen har att erbjuda men jag hoppas på en myskväll med chips och en bra film, myskläder. Eftersom jag ska jobba i morrn så känner jag för att bara ta det lugnt, softa, chilla och vila upp sig inför nästa vecka. Ser hemskt mycket framemot nästa helg då jag och linn drar till GÖTLABORG och styr. Hagen, Hammar, Back, Wickberg, Carlstedt, är ni med mig?!

 

kräftskiva i somras. Fina tider.


FRIDAG

Jag är hemma! I dag somnade jag nästan i kassan. Jag brukar sitta och skriva lite anteckningar när jag inte orkar göra något annat. I dag stod det följande på baksidan av min dagsplan: Jag somnar. Serisöt. Jag somnar.
På den nivån var jag. Jag skrev även att jag ville hem och dricka té och äta sjokoladeboller tills jag slutat frysa och sockersuger stillat sig. Jag har i alla fall stillat mitt saltbehov med en halv påse chips och min kopp té är uppdrucken. Jag och Linn roar oss med att skicka länkar på heta killar till varandra. Otroligt vad tjejig man kan bli, både jag och Linn behöver oss nog en man.
I kväll vill Linn slå klackarna i taket. Jag är väl inte lika på den idén trots att det lockar lite, för i morrn blir det lugna gatan eftersom jag ska jobba på söndag. Vi får se vart kvällen bär oss. Om Linn får med mig på äventyr så blir det nog bra trots allt, hon är en partydude trots allt.

segt

I dag skulle jag kötta! Jag tänkte köra på stort och springa långt och länge på löpbandet i dag, men kroppen ville inte det samma som hjärnan. Det tog emot sjukt mycket och till slut fick jag ge upp. Det fick bli en rejäl portion med rotmos, falukorv och broccoli i stället. Husmanskost som får mig att tänka på mamma. Hon kan göra det bästa moset. Lina ligger hemma i spysjukan och då märker jag vissa drag som jag ärvt från min kära mor. Jag vill rå om henne precis så som mamma gör när jag är sjuk. Mamma är den som håller bort mitt hår när jag spyr, den som byter nya lakan och lägger en extra filt över mig. Hon gör i ordning precis det jag är sugen på att äta och hon finns där så som en mamma ska finnas där för sitt barn. MAMMI! 
Så nu är luktar det än en gång sjukt och desinfektionsmedel i lorten/näcken. Om jag har tur klarar jag mig igen (sist var det influensa som gick crazy). Jag är ju faktiskt en veteran när det gäller det här med spysjuka så jag vet hur den ska tas. Spy, sov och ät det du är sugen på, i SMÅ tuggor. Skriv upp det i era anteckningar folk!
I morrn är det fredag! Veckan har gått otroligt snabbt och det är inte förrän i morse jag kände att det borde vara helg. Perfekt lång tid med fem arbetsdagar. När man börjar tröttna på jobb så är det plötsligt helg. Gött å leve.
 

ett upplyst oslo i det allt det mörka

Jag vet inte om det är allt julpynt i staden, den ilande kylan eller att jag har julkänslor i kroppen. I vilket fall så mår jag i alla fall väldigt bra. Jag känner mig glad i kroppen, jobbångesten är borta och jag ser fram emot vad varje dag har att erbjuda. 
Jag uppskattar småsaker på ett annat sätt nu när jag kommit in i staden Oslo. Det kan räcka med att se en fin byggnad, finna en gömd gränd eller äta något som jag inte ätit förut för att jag ska bli helt upprymd och sugen på att se mer, upptäcka mer. Det finns alltid saker att utforska, platser som väntar på att bli hittade och lycka som väntar på att få blomma ut i sin fulla skönhet. Jag tror på livet och vad det har att erbjuda. Jag vet att det kommer solsken efter regnet och att det finns både upp- och nergångar. Jag följer livets gång, det finns ju inte så mycket mer att göra, det är liksom ingen idé att streta emot och försöka ändra på något som inte går att göra något åt. Följ det, gilla läget och fastna inte. Det får bli kvällens motto. 
Nu, dagens avsnitt av Jul i kapernaum och sedan en god natts sömn som väntar, om inte fullmånen håller mig vaken förstås. 

IKEA

I dag blir det IKEA! Det ska köpas lite smått och gott som potatisskalare (det blir inte så mycket kvar av potatisen när man använder osthyveln) och massa massa pynt! Jag har fått förfrågan om att sätta upp kort på hela lägenheten, det kommer när vi har pipmat färdigt den, jag lovar!
Det är första december i dag. Första dagen på sista månaden och jag gillar december. Jag ska ta vara på den sista tiden av 2009. Även om det här året kanske inte har varit det bästa jag kan minnas (dock det mest lärorika) så kan man i alla fall sluta på topp.
Jag har ju helt glömt bort att skriva om julbordet med personalen. Jag kan ju säga att det var väldigt chill stämning. Det var som att festa med ett gäng polare i en lägenhet med shots, singstar och god mat. Det blev ingen skandal men lite roliga kort och filmer har man fått. Jag vet inte om det kommer bli så uppskattat om jag lägger upp en film på när min chef flippar ut och goes solo på en norsk hitlåt. Jag avvaktar nog, jag menar man vill ju inte förlora jobbet. Jag lägger upp bilder från kvällen när jag har tid.
min nya tröja

RSS 2.0