celinevanbaalen

Visst jag tycker Noa är världens jobbigaste unge när hon bara står och skriker, vad man än gör. Men jag kan inte låta bli att tycka synd om henne, stackars lilla förivrrade unge som inte vet bak och fram eller hit och dit. Ny stad, nya ansikten, nya vänner och inga storasyskon. Klart att hon är förvirrad (lägg på trotsåldern på den så förstår du).
I går var jag i sthlm och träffade Maya, Agnes, Bella och Robine. Jag shoppade ett par skor och känner nu att jag kanske borde börja hålla i mina pengar, jag är ju trots allt arbetslös. Kvällen fördrevs hemma hos Robine med att diskutera tro och politik, och några biggest looser-program på det. En bra, mysig kväll.


fika på stan med maya fredrik och agnes


rysk isprincessa. Jag tyckte den klädde henne




mina nya skor. Rejäla, ordentliga, sådana-skor-som-ens-föräldrar-blig-glada-att-man-köpt, jag gilllar dom
Hemma är inte en plats. Hemma är där min familj är. För tillfället är min familj i Eskilstuna, Göteborg och Arvika. Jag fick någon reflexmässig känsla inom mig förut att, det är dags att åka hem. Men så hejdade jag mig och kände efter en gång till. Jag har inte bråttom hem. Joëlle och Nicolas kommer hit i morrn, då är vi nästan hela familjen samlad. Då är jag ju hemma, eskilstuna, arvika eller mongoliet. Mamma, pappa, Christophe, Joëlle, Nicolas och Noa är mitt hemma.