celinevanbaalen

Jag skulle vilja kunna skriva hur jag känner så att andra kan läsa och känna exakt samma känsla som jag gör. Det finns ingen garanti för att mina känslor återupplevs med hjälp av en text men det är verkligen något jag eftersträvar när jag förklarar saker och ting. Jag har ett behov av att berätta när jag känner lycka och jag vill verkligen att alla andra ska förstå och få känna det jag känner för stunden. Som nu, jag sitter på tåget som ska ta mig till mitt hem, min familj. Tåget som för mig till trygghet och kärlek. Uppslukad av förväntan och lycka i kroppen lutar jag mitt huvud mot fönstret samtidigt som jag beundrar den vackra naturen och det helt gudomliga vädret. Snötäckta fält som gnistrar av intensivt solsken rusar förbi, orörda skogar gör ett lugnande intryck och jag sitter och bara suger åt mig allt det vackra. Jag ska spara bilderna i mitt minne, de får bli vita stenar som jag kan ta upp en grå dag när livet känns allt annat än lätt. -skrivet på i-poden i fredags-

Jag försöker lära mig att se och uppskatta det jag har nu och här. Jag kan inte längre leva ett liv där man väntar på att, just få, börja leva fullt ut. Det är inte målet som är skatten utan det är vägen dit. Jag vill leva mer efter den tanken. Jag har alltid tänkt att "efter det så kan jag göra vad jag vill, DÅ ska jag uppfylla mina drömmar". Jag sätter upp mål och tänker att jag tar tag i saker och ting när det är över. Studenten var en grej. Jag ville flytta från Arvika, se världen, bara leva. Nu när jag väl är här så tänker jag att mitt liv verkligen kommer vara topp när jag har sparat i hop pengar och får åka ut i världen att resa. När tankar som dessa tar över glömmer man bort att leva i nuet, uppskatta nuet, man missar en del av livet bara för att man väntar på ett annat liv därefter. Jag tror många känner igen sig och jag tycker att det är viktigt att påminna sig själv dagligen om att, detta är mitt liv, jag lever, just nu. Inte i morgon inte i går, utan just nu. Vi har inte en evighet här på jorden, vi har inte tid att bara längta efter det på andra sidan (nu syftar jag inte på himlen utan på det som komma skall i ens liv). Det är kanske därför jag en dag som denna sitter med en liten klump i magen och tänker på stora saker. Vad vill jag med mitt liv?är jag nöjd med det jag har nu? Inga lätta tankar en måndagseftermiddag som denna.
Det är några saker som jag verkligen vill. Jag ska börja träna mer, terapi för kropp och själ. Jag ska inte oroa mig för mycket, Jag ska inte finna massa fel utan se det som jag har och är otroligt tacksam för. Jag ska njuta av stunden, även om det jag gör nu inte är det roligaste så har jag mycket att se framemot och genom att leva i den längtansfulla känslan man då har så blir, i alla fall jag, mycket piggare och gladare.


Ett snötäckt hem



Röda hus med vita knutar i bygden Högerud.




Jag gick ner till badberget, la mig i den meterdjupa snön, blundade och mådde.


Om två veckor blir du två år min lilla fina syster.


Noa och hennes vän Ben.


Förfest hos Maya. Vi firade Mirja som hade födelsedag och Joëlle som blivit 18.


-Jag: Joëlle du pimplar inte, du fiskar med håven!

Girls night out



En härlig söndag innan hemfärd med syster ute i snön.