bad monday
Inte min dag idag. I någon slags dimma har jag masat runt som en vandrande vålnad. Antagligen alldeles för mycket i huvudet och alldeles för lite sömn. Det är så lätt att börja överanalysera, man ska inte börja gräva i varför man inte mår på topp. Lite sömn kan göra den mest överenergiska människan depp. Jag har lärt mig av min kära vän Klara att det oftast inte är mer än sömn och föda som behövs för att man ska må bättre, visst det kan man väl lista ut men man vill gärna tycka lite mer synd om sig själv än vad som behövs. Jag hade bestämt mig för att gå hem, krypa ner i sängen och tycka synd om mig själv men det skets sig ju direkt när man möts av Mirja, Lina, Johanna och Stina som alla ger mig en kram. Efter att ha kollat på dreamgirls och chillat stadigt i soffan mår jag nu mycket bättre, Keith Jarett lugnar ner mig inför en behövlig natts sömn. Veckan är i gång och snart är det helg, svälj.
Linn och Klara, livsnjutarna. Ni saknas systrar
