matmästaren
Jag älskar att laga mat. Ni som följt min förra blogg kan ju inte ha undgått min passion för mat. Jag älskar att laga mat, jag älskar att se på mat men framför allt, jag älskar att äta mat! Min sambo Lina brukar alltid småle åt mig när jag ska förklara något jag ätit. Jag lever mig in, använder händerna mycket och om det varit riktigt gott så blundar jag även. Jag kommer från en familj där jag fått smaka det mesta och det finns faktiskt alls mycket som jag inte tycker om. Jag kan inte ens komma på för stunden något jag verkligen hatar. Jag kommer i håg en gång för längesen när familjen skulle äta middag hos Bomma och Bompa (farmor och farfar). Det skulle serveras sniglar. Bomma hade köpt pizza till oss barn. Det slutar med att ingen äter något av pizzan men att alla barnen slukar den ena vitlöksmarinerade snigeln efter den andra.
Eftersom jag har varit hemma och varit barnvakt samt extramamma denna helgen så har det blivit en hel del matlagning. Till lunch i går blev det en broccoli- och fetaostpaj som faktiskt blev riktigt god. På kvällen kom Felicia, Maya, Fredrik, Tomas och Pettson. Jag lagade marinerad kyckling (sweet chilisås och soya) och rotfrukter i ugn (potatis,morot, lök, rödlök, vitlök, timjan och salt) till dom. Till det serverades även en hemmagjord dressing/sås och sallad. Till efterrätt blev det kladdkaka toppad med mörk choklad och appelsin bredvid. Mycket gott om jag får säga det själv. Vi drack vin, pratade och kollade in världens äckligaste (och mest fascinerade) klipp ever. Sök på the worlds biggest pimple eller något i den stilen på youtube. Maya spydde halvt och jag blev äcklad och fascinerad på samma gång, skräckblandad förtjusning på hög nivå.
Jag är fortfarande i Sverige. Tåget till Oslo gick 18.36. Mamma och Pappa kommer inte hem förrän i morrn så jag är kvar tills dess. Det har varit en otroligt härlig helg, krävande med härlig. Noa är den mest bestämda ungen som jag känner. Hon har ett humör som är värre än både mitt, Nicolas och Pappas tillsammans. Det gäller att finna små knep som gör att hon glömmer bort att hon är arg. Nu i kväll var det Joëlles tur att lägga henne. Det gick väl lite halvt sådär (Noa står upp i sängen, håller i sängkanten, lutar sig bakåt så att huvudet hänger och skrikgrinar för allt hon är värd). Jag tog med henne upp i mammas och pappas säng, släckte lampan, gav henne ´ninen (kaninen) och tutten och satte på musik. Hon sover nu. Äntligen. Bortskämd liten unge är vad det är men jag älskar henne ändå.
Nu blir det häng med den äldre, mindre bortskämda lillasystern.
Kommentarer
Postat av: gesterna
faan va härlig du eee! dom gesterna känner jag igen celine
Postat av: linis
glöm inte att du brukar himla med ögonen också...
Trackback
