Bekännelse

Jag har en dålig egenskap. Eller jag har nog flera men det är en speciell jag vill skriva om. Jag är alltid steget före i mina tankar. Jag tänker alltid på vad jag ska göra sen, vad jag ska laga för mat, när jag ska gå och träna, när jag borde gå och lägga mig så att jag får tillräckligt med sömn och så vidare. Ett exempel: Jag var ute och gick en härlig promenad tillsammans med Ylle och Noa härom dagen. I stället för att bara njuta av stunden (som jag visserligen också gjorde) så gick jag och tänkte på vad jag skulle vad jag skulle göra när jag kom hem. Lägga Noa, diska, laga mat innan Noa vaknar, packa, hänga tvätt .. bla bla bla. Sådär höll jag på tills jag kom på mig själv. I stället för att bra njuta av stunden så ödslade jag den tiden på att tänka på sådant som komma skulle. Denna eviga planering, kalkylering av tid gör mig stressad. Jag är ett kontrollfreak och jag vill ha full kontroll på vad jag själv och min omgivning gör. Jag vill veta vad som ska hända, när det ska hända och helst hur också. Det känns som att man jagar tid. Man gör den ena saken för att sedan få gjort den andra innan man får göra det tredje som man egentligen vill göra. Ja ni hör ju själva, inte konstigt att man har varit uppe i varv mycket i sitt liv. Jag har bestämt mig för att leva mer efter ordspråket en sak i sänder. Leva och njuta mer av stunden, leva här och nu. Det borde ju inte vara så svårt, jag menar det är ju faktiskt det vi gör, lever här och nu. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0